Jag har mött min nya efterträdare och jag måste säga hon är vacker på alla sätt, det fick mig nästan att tänka om jag hade gjort ett misstag jag började tänka vad som hade hänt om jag hade stannat. Men det tog bara någon minut av en konversation för att veta att jag hade gjort rätt val, allt känns bekant samma gamla lögner. Hon ville inte säga att hon var krossad men jag kunde höra det på hennes röst ärligt talat kändes det som att jag kollade mig själv i spegeln och såg mig själv. Om vi hade stannat med varandra hade jag gått igenom ett helvete. Allt jag kan fortsätta tänka på är att det kunde ha varit jag.
Jag antar att jag bara är lite besviken jag trodde att du hade börjat växa upp kan du inte se att hon är sårad på smama sätt som jag var? Men du har aldrig haft ett bra öga för att vara där för någon, du var för inne i dig själv för att bry dig om vad jag behövde. Om du behandlar henne så som du behandlade mig så förstår jag tårarna i hennes ögon ärligt talat så känns det som att titta sig själv i spegeln och se sig själv.
Hon är en avspegling av hur det hade varit, tårar som alltid faller inget sätt att behandla någon, gör rätt beslut någon gång för det du gör är fel. Kvittar om det är mig henne eller någon annan tjej, man måste lära sig hur man ska behandla en människa rätt annars kommer hela ditt liv bli kaos.
Nu ska jag ut med min kusin, ha det bra.